Tre veckor har gått sen Sagofinalen utspelades i ABB Arena Syd och vi tog hem SM-Guldet via seger mot Villa Lidköping med 8-2! Det är fortsatt svårt att ta in men ju längre tiden går så förstår man ju att det har hänt. Med ännu lite distans till det hela känns det nästan ännu större och det är bara att beundra att vi kan ha den här kraften att plocka fram när det handlar om SM-Finaler. Nu har vi mött Villa i fyra finaler, varit underdog i alla, och vunnit tre av fyra! Otroligt.
Det blev en bra vecka den som gått. TVÅ nyförvärv till Byn i form av Lukas Forsström och Robin Öhrlund från senast Hammarby bägge två. Sen blir det en Fotbolls-sommar dessutom då ju Sverige via en klassiker kvalificerade sig till VM och Fotbolls-VM är ju något speciellt det och särskilt om Sverige är med. Så två klassiker fick VI uppleva i mars månad då! Vi ska vara tacksam.
Tänkte att jag skriver dom här raderna och summerar säsongen lite och sen kan jag/vi blicka framåt om nån vecka när Silly season har ebbat ut lite mer och man vet mer hur lagens trupper är formerad. ”Edsbyn stänger truppen” såg jag Ljusnan-Leo hade formulerat det efter en intervju med tränare Daniel Skarps i förrgår. Jag anser mig ha så pass mycket på fötterna att jag dementerar det jag, helt stängt är det inte än även om såklart det mesta är klart. Vi stannar där så länge. Att vi får in två fina nyförvärv i Lukas och Robin är jag övertygad om men samtidigt ska vi inte ställa för höga krav på dom 1a säsongen känner jag. Det kommer bli väldigt mycket ”nytt” för dom både under försäsongen och när det drar igång på is med analyser av matcher och analyser av spelare individuellt på ett sätt som dom aldrig varit med om förut. Men som sagt, vi tittar mer framåt i nästa krönika och jag nöjer mig med att önska Lukas och Robin med sambos välkommen till Edsbyn så länge.
Det är ju bara att inse att Edsbyn gjorde en otrolig bedrift när vi gick hela vägen den här gången. Samtidigt som vi varit med om det förut också, dessa bedrifter av ett Edsbyn som flyger under radarn. På Upptaktsträffen inför Elitserien fick Edsbyn ETT finaltips och det var dessutom att Byn skulle vinna finalen mot Villa Lidköping. Vem tippade så? Jo, vår ikon Magnus ”Kuben” Olsson var den enda som träffade mitt i prick. Snyggt Kung Kuben! Annars tippade 12 av 14 tränare Villa i final (8st tippade guld till Villa), klar tvåa där var Bollnäs som 11 av 14 tränare tippade i SM-Final (3st tippade guld till Bns). Så det var helt givet hur slagkraften lagen emellan bedömdes då och utifrån det hade inte Byn mycket till chans att ens nå finalen den här säsongen. Känner igen det där främst från den klassiska SM-Finalen 2004 mot Hammarby där EN tränare tippade Edsbyn i final före säsong, minns jag rätt var det Kalix tränare som gjorde det då. Vi minns hur det gick till slut 2004 även om det höll på att gå åt pipan en bit in i 2a halvlek då.
Ska man titta på alla lag och hur dom tippades före så hamnade ju dom fyra lag som tippades i botten också där till slut. Åby, Vänersborg, Frillesås och Boltic tippades i botten av dom flesta och där hamnade dom också, i den ordningen. Åby dock otroligt nära att kvala in till åttondel istället för Broberg, hade två chanser till det i slutomgångarna men brände båda. Åby i 8-del för oss istället för Broberg har blivit nåt helt annat, både spelmässigt, resemässigt och ekonomiskt. Tur det inte blev så. Boltic byts ut mot Tillberga kommande säsong och det klingar väl sådär, då känns klassiska Boltic roligare är min känsla.
Bakom Edsbyn på 7e plats i tabellen hamnade Gripen 8a, SAIK 9a och Broberg 10a. Ganska enligt förhandstipsen det också. SAIK kanske kan ha något på gång, kändes så i början på den här säsongen men som sen blev ungefär som förväntat till slut. Tänk om dom skulle hitta nån extern sponsor som plockar hem Christoffer Edlund och Erik Pettersson efter den här säsongen och så gör dom en sista säsong tillsammans med Daniel Berlin och Linus Pettersson innan tre av dessa fyra avslutar sina karriärer. Det vore väl nåt att kämpa för.
Gripen började svagt för att sedan ”vinna allt” ett tag innan det ebbade ut och laget hamnade ungefär där man förväntades göra före säsongen. Tog sig till kvarten och nöp en match mot Villa Lidköping där också så nånstans är ju Gripens säsong godkänd kan jag tycka. Broberg hamnade 10a med lite flyt och åkte sen mot Byn i åttondel. Låg pyrt till och på kvalplats neråt ett tag men tog sig ur det och landade ungefär där man tippades före säsongsstart. Ännu en ”mediumsäsong” av Broberg när vi summerar, ett Broberg som skulle behöva en ”bättre-än-tipsen” säsong för att få något att bygga vidare på och känna att man sniffar på ”något mer”. Vi får se vart deras Silly hamnar och ta det därifrån sen.
Edsbyn kan vi bedöma sist men före oss i tabellen hamnade ju Hammarby 6a, Vetlanda 5a och Bollnäs 4a. Mest överraskande där är ju att Bollnäs inte blev bättre än fyra, hårt finaltippad som man var. Hammarby trodde jag vi skulle komma före i tabellen och även om det var nära så höll Bajen undan för Edsbyn. Hammarby hittade nåt bra under resans gång och gör en klart godkänd säsong tycker jag. Robin Öhrlund utsedd till Bajens bäste spelare under säsongen kan tilläggas. Hammarby spelade ganska ”tråkigt” länge med mycket bollhållning men mest på egen planhalva innan man nånstans runt nyår ändrade skepnad. Då klev man ”tokhögt” istället och firade triumfer på det. Då det tidigt började glunkas om Forsström till Edsbyn var man ju tvungen kolla in honom när man kollade Hammarby och borta mot Bollnäs i SBB när Bajen vann med 7-3 var Forsström riktigt bra. En bra egenskap att vara bra just där också om man ska spela i Byn 😉
Vetlanda gjorde en säsong ungefär som förväntat, har svårt att ”lyfta” fullt ut även om man har många bra bandyspelare och är sällan som bäst när man ska vara som bäst är min känsla. Tog sig till slutspelet i Svenska Cupen och hade Bollnäs på gaffeln i semin där men sumpade det. Blev sen 5a i Elitserien då, tog tre av fyra poäng mot Villa vilket imponerade men blev aldrig sådär ”stabilt bra över tid” den här säsongen heller som man måste vara för att bli topp-3. Avslutade ändå serien bra så gick in med en rätt bra känsla i slutspelet men fick möta VSK och där räckte man inte till över matchserien. Gjorde en formidabel match 2 hemma som man vann men VSK avgjorde sen i match 4 i Vetlanda, om än med en del flyt. Martin Landström tillbaka i Vetlanda nästa säsong är väl grundtipset, det kanske kan göra Vetlanda till ett topp-3 lag?
Bollnäs rivstartade ju säsongen och vann Svenska Cupen och var länge obesegrad även i seriespelet. Så långt infriade man tipsen från Upptaktsträffen där 11 av 14 tränare tippade Bollnäs i final. Men sen hände något under andra halvan av säsongen och som det ju rätt ofta har en förmåga att göra i Bollnäs och formkurvan blev alltmer diffus ju längre seriespelet fortgick. Där har Bollnäs verkligen något att analysera. Sen ”fick” man för 3e året i rad Byn i kvartsfinal och där har ju vi ett övertag, nu vann vi för andra gången av tre fast vi var nederlagstippad när matchserien började. Ska jag gissa att Bollnäs kommer lobba för att upplägget i slutspelet framöver ska vara som i hockeyn istället där tabellen bestämmer vilka som möts i slutspelet istället för val som det är nu? Då hade Byn haft Sirius i kvarten, Bollnäs hade haft Vetlanda.
Västerås 3a, Sirius 2a och Villa 1a var topp-3 i seriespelet. Höga betyg till alla tre lagen tycker jag. VSK hamnade på efterkälken tidigt då man förlorade sina tre första hemmamatcher med uddamålet (Bollnäs, Sirius, Hammarby tror jag) fast man spelmässigt var bäst i alla tre matcherna. Det fick man slita med resten av serien sen och hann då inte ikapp Sirius som vann ALLA sina hemmamatcher på Studan i seriespelet, bara det en otrolig bedrift. Västerås kändes ändå klart starka inför slutspelet och gjorde också ett bra slutspel men lite för få spelare klev fram och var sitt bästa jag just i semifinalen mot Villa när man behövde vara det. Det blåser lite snåla Silly-vindar runt VSK också är känslan, vi får se vart allt landar till slut.
Sirius 2a i tabellen, obesegrad hemma och gjorde en mycket stark säsong. Tog där några fina skalper med 8-3 mot Villa, 8-2 mot Byn, 9-6 mot Bns och kändes spela bäst mot bättre motstånd vilket brukar vara en bra egenskap. Kändes ändå tappa lite, lite fart i slutet av serien och fick slita för att slå ut Bajen i kvarten men gjorde det ändå med 3-1 i matcher. Vågade alltså inte välja vinnaren i Byns 8-del i kvarten vilket aldrig har hänt förut utan ALLTID före i år så har 1an/2an i serien valt vinnarna från åttondelarna som motståndare i kvarten. Nu gick Sirius ifrån det men fick sen Edsbyn i semin istället och vi vet hur det slutade.
Villa vann serien i stor stil, som vanligt. Förlorade två matcher, borta mot Sirius och borta mot Vetlanda spelade kryss borta mot Boltic i premiären och mot Vetlanda hemma. Började ju med att inte vinna Svenska Cupen som man väl annars hade vunnit fem (?) år i rad. Å vann sen alltså inte heller SM-Guldet så inga titlar alls till Villa den här säsongen, när hände det senast (?). Kan vara en Pelle Fosshaug-effekt då Villa tappat mycket av sin ödmjukhet efter hans inträde i klubben, så är min känsla i alla fall. Men helt klart var Villa bäst även den här säsongen förutom i dom matcher där titlarna skulle delas ut och det är en konst i sig att vara det men det har inte alltid varit Villas starkaste sida att vara just det. Det vet vi om inte annat.
EDSBYNS RESA
Då har vi Edsbyns resa kvar då. Den var verkligen speciell. Svenska Cupen slutade med 3e plats till slut, efter förlust mot Villa i semi och vinst mot Vetlanda i match om 3e pris. Sen inledde Byn serien ”sådär” och vi har ett tapp hemma mot Broberg där 6-2 och 7-4 sent i matchen slutade 7-7 och som störde rejält. Förlust hemma mot Sandviken med 2-5 en lördag var inte heller det Byn vi lärt oss känna igen. Sen var jag själv på Studan sista fredagen i oktober när Sirius vann med 8-2 mot Byn och där och då fanns det såklart inte på kartan att Byn fyra månader senare skulle slå ut detta Sirius i tre raka i slutspelet. Edsbyn i det läget rejält skadedrabbad ska tilläggas med både Jocke Svensk, Oscar Wikblad långtidsskadad och även Martin Frid borta.
Byn kämpade sig ändå igenom november klart godkänt sen, Jocke kom tillbaka 25 nov borta mot Boltic och tre dagar efter spelade Byn 3-3 borta mot Bollnäs i SBB och hoppets låga började så smått brinna igen. December var sen den här säsongen inte lika matchtät som december brukar vara och det upplägget tror jag ska behållas. Byn blandade och gav i december och känslan just då var att vi presterade bättre borta än hemma. Seger 11-6 borta mot Vetlanda 21/12 var en fin julklapp som gav oss hopp. Då hade ju Oscar Wikblad både kommit tillbaka och försvunnit igen, nu med bröstbensfraktur och ”säsongen över” var prognosen. Annandagen förlorade vi hemma mot Bollnäs med 5-8, helt rättvist får vi säga.
Sen hände nåt! Byn vann 7-3 borta mot Broberg dagen före nyårsafton och vann sen alla matcherna utom två (VSK och Villa borta) av dom som var kvar i serien. Segern på Zinken med 7-2 mot Bajen 31/1 var den som smällde högst, DÅ visade Byn upp takter som gjorde att det var tillåtet att ”tro på mirakel” även den här säsongen. Men sen lyckades vi ändå inte passera Bajen i tabellen utan Byn blev 7a och att därifrån ”uträtta mirakel” i ett slutspel har ju inget lag någonsin varit ens i närheten av. INGET lag från 8-del hade ju tidigare ens tagit sig förbi kvarten! Men Edsbyn kunde det.
Innan vi checkar av slutspelet så konstaterar jag/vi att vi tappade publik på våra hemmamatcher i seriespelet. Vi hade ett snitt på 1134 pers förra säsongen och då hade vi INTE Annandagen hemma. Nu med Annandagen hemma landade publiksnittet på 1049 pers vilket såklart är oroväckande. Bottennoteringen var 582 pers mot Åby/Tjureda hemma den 9/1. Här har både föreningen och Farmers ett jobb att göra för att vända den trenden. Som tur var så blev SM-slutspelet mer lyckat med fyra hemmamatcher och ett snitt där på 1646 pers som till stor del räddade upp det hela med våra mått mätt.
ÅTTONDELSFINALEN
Broberg blev ett förhållandevis enkelt byte i åttondelen och med facit i hand så blev det ju perfekt för en comebackande Oscar Wikblad att få dom matcherna. Byn vann 5-3 hemma och 8-0 borta. Bollnäs därefter. Det var en illa dold besvikelse från Jocke Forslund när han fick kommentera att Bollnäs ”fick” segraren mellan Edsbyn/Broberg i sin kvart. Bollnäs var redan lite i gungning då är känslan och sökte lite sin identitet och agerade inte som ett lag som 11 av 14 tränare tippat i SM-Final och det kändes som Byn skulle kunna ha en hyfsad chans i kvartsfinalserien.
KVARTSFINALSERIEN
Så blev det. Byn vann direkt med 4-1 i SBB Arena i första kvarten och hade vänt över hemmafördelen i sin ägo. Den släppte aldrig Byn sen. Sent återbud till match från Henke Karlström inför 2a kvarten gjorde att Oscar Löfström fick kliva in mellan stolparna. Vi vet hur det gick, Byn vann med 7-0!! Löfström hade en ganska lugn kväll på jobbet faktiskt, tog det som rann igenom men kunde mestadels stå längst därbak och ”röka pipa” då Byn spelade ett försvarsspel som var helt magnifikt. 2-0 i matcher till Byn som Bollnäs sen reducerade till 2-1 efter seger 7-5 hemma i 3e kvarten men nånstans känns det som det var ”enligt plan”. Byn fick istället avgöra hemma inför 2107 pers måndag 23/2 och Byn vann med ganska säkra 5-3 efter att Byn avgjort i 2a halvlek, 2-2 i paus. Dessutom gav 50/50 hela 84 060 kr i vinstsumma vilket VI ordnade på 48 tim så det var på alla sätt en bra måndag! Säsongen därmed över för den ena finalfavoriten, det hade Byn fixat.
SEMIFINALSERIEN
Sirius i semifinal. Det fanns ju en historia från säsongen då det ju var mot just Sirius som Oscar Wikblad ådrog sig bröstbensfrakturen. Ska inte dra upp den storyn igen men visst gav den lite extra krydda och tändvätska till den här matchserien. Här skulle nästa kapitel denna sagosäsong skrivas. Byn började med bortamatch på Studan, var såklart nederlagstippad men den lördagen 28/2 visade Edsbyn verklig klass och vann med 6-2 efter ledning 4-0 i paus. Slutspelsbyn levererade! Något som antagligen Sirius haft på känn då man inte vågade välja Byn i kvarten. Det blev tuffare hemma i 2a kvarten där Sirius tidigt tog ledningen med 3-0 (efter 6 min!) och 5-2 men Byn vände till ledning 6-5 och 7-6 men Sirius sålde sig dyrt och kvitterade till 7-7 och vi fick sudden. Det som hände kanske vi borde anat för givetvis skulle Oscar Wikblad avgöra! Samme Oscar som rest sig ur askan efter smällen mot just Sirius tidigare under säsongen. Bra regisserat och fan vad det värmde!
2-0 i matcher för Byn som kunde avgöra på Studan torsdag 5/3. Men 3-0 i matcher mot Sirius varav två borta mot ett hemmalag som vunnit 15 raka hemma innan den här matchserien, det skulle väl inte kunna hända? Det kunde hända! Det blev ingen 4e match hemma i Arenan på lördagkväll för Byn satte punkt redan här, ordnade två psykologiskt viktiga mål strax innan paus vilket gav 3-1 ledning genom Per Hellmyrs och, jodå, Oscar Wikblad. Sen serverade Assi en kanelbulle på avbytarbänken till en något frustrerad Albin Bysell Söderkvist i 2a halvlek vilket föll väl ut och Bysse bombade sen in 5-1 och 6-2 innan, jodå, Oscar Wikblad satte punkt för det här kapitlet när han gjorde 7-2 Byn i slutminuterna. Byn skulle spela SM-Final mot omöjliga Villa som slagit ut VSK med 3-0 i matcher.
Vi skulle spela SM-Final igen! Trots att bara EN av 14st tränare tippat att Byn skulle spela final den här säsongen. EN av 14. Skillnad det mot 11 av 14 och utslagen i kvarten. Villa tippades i final av 12 av 14 tränare, hade även vunnit TIO raka mot Byn och framförallt då finalen ifjol med 7-3. Av 34 ”profiler” som Bandypuls tillfrågade inför finalen så tippade 30st att Villa skulle vinna! ”Villa är superfavoriter och Christoffer Edlund gör fem mål mot Edsbyn som knäcker ihop med 20 min kvar” siade Rikard Bäckman (tidigare Bandypuls), samme Rikard som utsåg Bollnäs till gigantiska favoriter i finalen 2017. ”Här kan man gå ut till öltältet redan i matchminut 70 när Villa leder med 7-3” siade Christoffer Pihl-Svensson och tippade 10-4 Villa, kommentatorn på Bandypuls/Expressen och som sen länge visat vad han tycker om Edsbyn. Hoppas ölen smakade. Nederlagstippad de luxe var vi alltså men vi skulle i alla få vara med på festen vilket ju är minst halva grejen. Heder dock till dom fyra profiler som tippade Edsbyseger i finalen och det var Patrik Järmens (såklart 😉 ), Emil Viklund, Ilari Moisala och Karla Thuresson.
Jag inser själv att det här drar iväg (som vanligt…) så vi avslutar här det som får bli Del 1 av Påskkrönikan så skissar jag på en fortsättning som förhoppningsvis kan komma ut i morgon 🙂
ÖNSKAR fortsatt Glad Påsk och på återseende!
/Håkan Brindholm
brindholm66@gmail.com