Det var längesen vi förlorade en SM-Final i bandy (2009) men idag var det dags igen. Finalmatchen i sig blev ingen större match och Byn föll lite på eget grepp då den första halvlekens sista halva var på tok för svag. Villa gick där ifrån till ledning 5-0 i paus och kunde sedan hålla undan till seger 7-3 även om Byn stred tappert i 2a innan spiken 6-2 kom i 90e min. Som helhet en fantastisk säsong av Edsbyn som inte tippades som finallag före säsong men ett surt avslut.
Tomheten som infinner sig efter en finalförlust har vi tack och lov inte så ofta varit med om. Spelar Byn final så brukar vi få fira men så blev det inte den här gången tyvärr. Ändå är en finaldag i sig något man alltid vill uppleva och får man uppleva den så ofta som vi gör så får vi helt enkelt också ta någon förlust ibland. Sett till hela säsongen såklart helt rättvist att Villa Lidköping är det lag som får lyfta bucklan till slut och man vinner även dagens final helt rättvist men egentligen utan att glänsa men det räckte ändå den här gången.
Det var ju avgjort till paus det här och att Villa leder med 5-0 i paus ser säkert ut som vi blev utskåpade men så är inte min bild av det hela. Villa tog en tidig ledning efter drygt 4 min av Gustav Friman. Sen var det lite av ett ställningskrig i dryga 20 min och jag vet att jag tänkte tanken efter ca 25 min att “vilken tam match för att vara en final”. Av det lilla som skapades så långt hade Byn nästan lika mycket, eller lika lite, som Villa. Men sen blev vi delvis översköljda sista kvarten in mot paus där Villa gör fyra mål men vi är själva delaktiga i de flesta av dom och det var ju inte så att Villa behövde vara extremt bra för att göra dessa mål.
5-0 i paus och det kändes väldigt kört. Edsbyn stod inte att känna igen, det var det mest utmärkande i halvleken tyckte jag. Inte att Villa var “5-0 bättre än Byn”. Ska man mäta det så kanske Villa var ett par mål bättre än Byn i 1a halvlek, resten bjöd vi dom på. Villa såg till att ta hem laget när man inte hade boll för att skydda sitt straffområde och sin sista utpost Jesper Thimfors och när Byn till slut väl fick tryck på Villa i andra halvlek så förstår man också varför Villa hade den taktiken.
Ett annat Byn kom ut till andra halvlek och den halvleken får Byn klart godkänt för. Problemet blir ju dock att Villa har för många mål tillgodo och kan spela på det samtidigt som Byn fick jobba väldigt hårt för att få in nån boll. Vi hade inte flowet, vi hade inte medstudsarna, vi hade inte stolpe in i den här matchen. Villa hade inte heller flowet men man hade medstudsarna och man var ruskigt effektiva i 1a halvlek dom gånger man vann boll på Byns planhalva eller på mittplan. I det spelet var Villa i särklass idag.
Det dröjde till 65e min innan Byn reducerade till 5-1 genom Albin Bysell på en retur från Thimfors (jodå för visst kom returerna bara vi fick igenom skotten) efter att Oscar Wikblad skjutit i förstaläget. Hade Byn haft “dagen” så hade vi redan där varit närmare än 5-1 där vi då så långt haft fem hörnor i 2a halvlek, vi fixade fem till också innan matchen var slut plus fyra i 1a halvlek. 14 hörnor i en final och inget mål. Alldeles för svagt och olikt Byn i en SM-Final men med Edling och Tisen i Farmersklacken istället för på planen så kan det bli så. Skämtåsido. Å lite sanning kanske.
Nu dröjde det till 81a min innan 5-2 kom när Teemu Määttä från nära håll hittade rätt efter förarbete Ted Hedell. Sen hade vi en dubbelhörna strax efter där det blev rejält rörigt efter 2a hörnan men när Villa fick undan den bollen till slut så var det också början till slutet för Byn som därefter inte orkade skapa mer oreda nere hos Thimfors. När så Martin Karlsson (bäst i Villa?) gjorde 6-2 i 90e min kunde Villa så smått påbörja firandet. 7-2 kom inom minuten efter innan Albin Bysell framspelad av Hedell satte 7-3 i 95e min som blev slutsiffrorna. Inget snack om det rättvisa i Villas seger som sagt men jag vill ändå hävda att man vinner mer på en underprestation av Byn i främst slutet av 1a halvlek än att man själva gjorde en klockren finalmatch.
Farmers stod kvar länge efter match och hyllade laget vilket var fantastiskt att se och var något som värmde in i hjärtat på både spelare (tror jag) och supportrar. Snyggt gjort och väldigt mycket EDSBYN över ett sånt agerande känner jag. Väldigt sällan det händer i finaler.
Surt att förlora finaler även om vi som sagt sällan behöver vara med om det. Men vi fick vara med på festen och det är ju lite mer än halva grejen att få vara det och det gör vi gärna fler gånger framöver. Vi lär oss säkert något av det här och jag tror vi gemensamt knyter näven och tar oss an utmaningen att fortsatt jaga Villa nästa säsong istället. Med lite distans till det här kommer vi att vara nöjda med säsongen ändå men ikväll och i morgon får vi sura lite för att sedan se framåt.
John Blund sitter på axeln och väntar, definitivt mycket tråkigare att skriva om en finalförlust än en finalseger men sånt måste också göras. Ibland. 16 år sen sist. Det man vet är att Edsbyn kommer alltid igen!
Återkommer under veckan med bl.a. summering av Slutspelsutmaningen. Mottagningen kl 16.00 i morgon i Arenan kvarstår “trots” dubbla silver (U19 också) och där kanske vi lovar varandra att göra en ny resa TILLSAMMANS nästa säsong (?).
KOM IHÅG att köpa 50/50-lotter och gör det HÄR >>> https://clubs.clubmate.se/bandybyn/
Det blir en superpott i morgon och dragning i samband med mottagningen på Ön. Just nu är vinstsumman uppe i nästan 67 000 kr. Rekordet för säsongen är på 89 680 mot just Villa Lidköping 21/12 i Arenan. Slår vi det i morgon? För vi når väl inte Villas rekord för säsongen på 120 160 kr ändå (?). Sitt inte utan lott oavsett!
SPELARBETYG:
+++ Tyler Myrmo
++ Ted Hedell
+ Henrik Karlström
SM-FINAL 2025
VILLA LIDKÖPING-EDSBYN 7-3 (5-0)
Edsbyns mål: Albin Bysell 2, Teemu Määttä
Publik: 7321/Håkan Brindholm
brindholm66@gmail.com